Mina förlorade pojkår

Kvinnor skyr mig.

Eller?

Jag inbillar mig kanske saker, men jag känner mig föga tilldragande. Det är som vore jag omgärdad av stängsel och varnande skyltar.

Självklart skriver jag det här för att någon ska känna medlidande och tröstande försäkra mig om att jag nog alldeles säkert inbillar mig.

Men jag kommer förmodligen inte ens få en liten kommentar på inlägget.

Blä och åter blä. Jag är inte mer vuxen än att jag anser blä vara oerhört kraftfullt.

 Jag har läst mycket om ickeverbal kommunikation, den senaste tiden. Det har delvis givit mig en insikt om hur jag möjligen, utifrån ett kroppssprråkligt perspektiv, måste uppfattas utifrån av andra. Mitt eviga singelskap blir mer och mer lätt att förklara, då hela jag på de mest subtila sätt utrstrålar en monumental slutenhet. Det avleder kontakt.
Jag har helt klart något jag behöver arbeta på.

Jag skrev en liten text om ansiktsuttryck, det är mig särskilt fascinerande.

Mängden av de olika ansiktsuttryck människan kan anlägga består av en otrolig variationsrikedom. Men vad forskning under en betydande tid lyckats konstatera, är att de ansiktsuttryck som uttrycker våra viktigaste emotioner, som arg, ledsen, glad är något som inte är betingat, det vill säga inlärt. Dessa uttryck har visat sig tolkas mycket lika över hela världen. Redan Darwin kom med en teori om detta, något som senare kom att revideras som en icke hållbar teori, för att sedan igen konstateras mycket trolig.

I en uppmärksammad studie i ämnet emotionella ansiktsuttryck, lät man amerikanska och japanska studenter vara försökspersoner. Dessa lät man se film, där amerikaner och japaner visade olika ansiktsuttryck. Därefter fick studenterna förklara sin syn på vad personerna i filmerna genom sina ansiktsuttryck ville visa för känsla. Resultatet som följde visade att samstämmigheten hos försökspersonernas svar var mycket hög. Man hade fått en likartad bedömning av både Japanska och Amerikanska studenter.

Man tog sedan forskning vidare, och använde samma metod men denna gång testade man amerikanska studenters samstämmighet gentemot en isolerad folkgrupp på nya Guinea i Oceanien.

Resultatet blev liknande det i fallet med Amerikanerna och Japanerna. Båda grupper tolkade varandras ansiktsuttryck likartat. Forskarna kunde efter detta dra slutsatsen att delar av kroppsspråket människor emellan är universellt. Man diskuterar vidare i om dessa emotionella uttryck rentav är medfödda.

Genom att vi på kroppsspråket sänder genom olika kanaler samtidigt, det handlar om ansiktsuttryck, gester, poser, blickar. Så kan vi med kunskap om kroppsspråkliga mönster lättare se igenom någons spelade uttryck. När en person genom att anlägga ett ansiktsuttryck, representerande en emotion, försöker dölja sin verkliga sinnesstämning, kan vi genomskåda denne genom att överse dennes övriga ickeverbala språkyttringar. Vid sådant ickeverbalt falskspel är inte de olika kanalerna, det vill säga de olika kroppsspråkliga uttrycken, alltid så väl synkroniserade med varandra. Om man medvetet anlägger en mask för att dölja sina verkliga känslor, så sker detta på bekostnad av övriga kroppen, som undermedvetet talar en annan sanning än den man vill visa upp.

Är vi därför väl medvetna om vanliga kroppsspråkliga mönster kan vi i ljuset av dessa genomskåda lögner och spelad framtoning. Tänk på nästa gång du ombeds att debattera någon sakfråga. Kanske hjälper det dig att knäcka din motståndare. Självklart förutsatt att du även har en slagkraftig retorik! Men det är ett helt annat ämne.

Jag ser förbannat sluskig ut, då jag inte rakat mig på flera dagar.

Nåväl, låt ej er fantasi skena iväg allt för vilt, jag har en hemskt dålig skäggväxt. Så det är långt ifrån att vara något en skogshuggare ens skulle understå sig att kalla skägg.

Det är i alla fall tid att göra slag i saken och få väck det. För det ser i ärlighetens namn riktigt risigt ut.

Näste man till rakning!

När jag blir äldre vill jag flytta till ett kustnära läge, vid min sida en sådan fin hund som på bilden här ovan.

Långa promenader längs stränder och heder och salta simturer.

Jag begär inte så värst mycket.

Jag är en rätt enkel människa.

Visserligen likt oss alla med ett komplext inre liv.

Må väl.

Cykelbrännan börjar ta sig.

Bloggen är så oerhört dåligt uppdaterad just nu.
Jag är fullt medveten om det.

Men av bristen på kommentarer att döma så måste jag ju ändå skriva något så enormt tråkigt när jag väl hamrat tangenter och författat ett litet inlägg.

Jag lovar att skriva i en aldrig sinande ström om ni i er tur lovar att då och då, eller nej alltid tar för vana att lämna en kommentar vid ert besök. Skriv vad ni vill, så länge det inte är personangrepp eller handlar om fotboll. Fotboll är såå tråkigt.

Mer musiktips från mig.

Göteborgsbandet Skansros förtjänar all uppmärksamhet, liksom kvicka stockholmsbandet Elenette.

Och som jag tidigare uppmärksammat, Amerikanska Passion Pit.

Jag känner mig manad att tipsa om en oerhört fin och sommrig låt med fräcka synthar.

Artisten kallar sig Passion Pit och låten heter "sleepy head", mycket mycket bra!

Men kom ihåg, håll nu inte på och ladda ned, ni vet vad jag tycker om sådant trams.

Må väl

På återseende

Jag har fått för mig att jag vill vara med om en jakt. Gärna på rådjur, då detta är väldigt gott kött och vackra djur. Och nej jag ser ingen motsättning mellan att jag anser rådjur vara vackra djur och att jag mycket väl kan tänka mig skjuta ett.

Kanske är det min något mer macho sida som håller på att växa till sig. Äntligen, skulle väl killarna på jobbet utbrista över det.

Behöver jag kanske något mer råbarkat som väger upp mitt cykelintresse och den förtjusning över att ikläda sig tights som följer hand i hand med detta?

Behöver jag något mer manligt i kontrast till att jag är en sittkissare?

Den frågan ställer jag mig, men jag är inte nödvändigtvis tvungen att ge mig ett svar på den.

Jag vill ikläda mig rollen som godsherre, det är lite av en pojkdröm att få förvalta ett slott, klädd i tweedkavaj med tillhörande knickers och benlindor drar jag ut i skogarna på ägorna och skjuter av småvilt.

Ack vilken tillvaro.

Må väl kära läsare

På återseende

Jag blir så innerligt provocerad av dessa fildelningsförespråkare i allmänhet och piratpartiet i synnerhet.

Jag vill bara sparka in mjälten på dessa lata småtjuvar.

Och när jag ändå håller på och är sur, ni greenpeacevärvare som driver omkring i stan, ge fan i att försöka övertala mig. Jag ser att ni finns, är jag intresserad så söker jag upp er. Det låter väl inte så konstigt?

Jag är ganska sympatisk ändå. Men vissa saker irriterar mig oerhört mycket.

Veckans ofrivilliga humor -

På frågan "har ni haft problem med trassliga relationer med era grannar?" i "vi fem" på aftonbladets sista sida, svarar en kvinna följande " - ja, men de har dött nu"

Man kan ju tycka att hon borde ha insett att det ser rätt så roligt ut i tryck.

Det kan ju omöjligt ha undgått någon att här i bloggen har varit en oerhört låg aktivitet den närmsta tiden.

Jag beklagar uppehållet, om det finns någon som längtat efter en fortsättning, och nu i och med detta inlägg ser ett livstecken från min sida som i sin tur tänder hoppet inom dem att nu, nu är bloggen återuppstånden.

Vore det en levande tanke hos mig skulle jag vara hybris personifierad. Jag har inga högre tankar om min blogg. Därav tillåter jag mig emellanåt en skrivtorka att drabba mig.

Jag återkommer senare under dagen med ett mer matigt inlägg. Kanske skriver jag något provocerande, kanske inte.

Det får fungera som cliffhanger. Kanske blir det spännande. Kanske inte. Enda sättet att säkert få veta är att själva se efter.

Må väl

På återseende

Jag har svårt att vara det minsta sympatisk gentemot gnälliga fildelare. De är inget annat än slöa bekvämlighetsnarkomaner.

I och med den nya IPRED lagen sätts käppar i hjulen för fildelare, och jag tycker att det är så härligt. Nu ska bli kul att se hur de kommer att argumentera för sin sak, rada upp allt mellan himmel och jord, fast än det bara handlar om en enda sak. Bekvämlighet och lättja. Orka betala.

Men hädanefter, betala eller var utan. Och kom inte dragandes med att det är orättvist. Det är ingen jävla rättighet att gratis få tillgång till musik eller film som andra betalat dyra pengar att skapa.

Ta er i kragen och betala.