Torsdagskväll och en vädjan om hjälp
Nu har här en ordentlig torka slagit till och ödelagt denna tidigare så vitala och av liv sprudlande blogg.
Men jag känner att jag inte har något som helst att skriva om. Denna torka är allvarlig mina vänner, jag vet ej hur länge den behagar hålla i sig.
Det är där ni läsare kommer in i bilden, jag tänkte nämligen engagera er lite smått. Er uppgift blir att här nedan i kommentarsfältet skriva vad ni skulle vilja läsa här på bloggen. Ge mig era förslag på ämnen att skriva om.
På återseende
Må väl
Söndagar är alltid tråkiga, verkligen.
Nu har här varit ett uppehåll i bloggen.
Nu bryts tystnaden och här är jag igen. Som ni har längtat.
Nåväl vi kan låtsas att vi har en ömsesidig beundran för varandra. Läsarna för mig och jag för er läsare.
Hur har då min helg varit?
Ja visst undrar ni. Ni sitter där hemma och undrar, vad har han gjort? Vad kan han ha uträttat för spännande under denna helg.
Det ska jag för er tala om.
Jag har inte gjort något spännande alls.
Jag har legat och läst, lagat mat och även framåt kvällen sett lite på tv. Anledningen till denna långt ifrån aktiva helg är att jag i fredags kväll kände av lite halsont. Detta var såklart mycket förargligt då jag planerat att cykla en långtur under lördagen. Men för att kunna komma igång och träna så snart som möjligt igen, har jag helt enkelt legat på sofflocket de närmsta dagarna och låtit bli att anstränga mig i onödan.
Nu mår jag bra igen, så ni kan dra en lättnadens suck och lyckönska mig inför veckan, och ikväll ska jag arbeta.
Må väl
På återseende
Kort om våren
Nu klär våren om i sin rätta skrud, smyckad med fågelsång och milda vindar.
Att vakna sent om dagen
Idag vaknade jag halv tolv.
Jag är inte ett dugg förtjust i att vakna sent under vardagarna. Det sabbar all form av planering man på förhand satt upp. Jag hade egentligen ställt klockan för ringning vid klockan halv nio. Det kändes lagom. Saken är den att jag vaknade då klockan ringde, kliade mig i ögonen och sträckte mig efter klockan, stängde av alarmet....och somnade sedan om.
Nu lyssnar jag på Puccini och dricker en kopp te innan det är tid att laga en något sen lunch. Senare hade jag tänkt träna, vi får se hur det blir med den saken.
Förövrigt gläds jag åt att se att besökarantalet till bloggen ökat en hel del. Antingen betyder det att ni läsare uppskattar innehållet i viss mån, eller att folk har så tråkigt att de behöver något nytt att slösurfa till.
Må väl.
På återseende.
Natten stundar
Jag tänkte att det här skulle bli ännu ett inlägg där jag beklagar mig över den frånvarande kärleken och slutligen brister ut i ett hatande av kvinnan som aldrig ser mig. Som hela tiden lämnat mig på bar backe i en ständig feber som inte är bra för mina stackars nerver.
Det har blivit litet av mitt signum när jag sätter mig ned och skriver något, ett ständigt återkommande tema. Men när allt kommer omkring, så är jag själv boven i dramat. Jag anstränger mig inte ens. Lättjan jag hos andra föraktar finns så även hos mig.
Men anledningen till att jag är så pass distanserad och värjer mig med ironi och sarkasm för att inte släppa någon nära inpå livet, är att jag är så förbannat rädd för kärleken.
Paradoxalt nog är det jag mest av allt längtar efter något av det jag är mest rädd över att drabbas av.
Det är för mig okänt och det skrämmer mig.
Uppdatering
Det blev ingen dag av enbart läsning.
Jag bestämde mig istället för att cykla några mil. Så jag klädde upp mig i mina ytterst fina tights, med väl tilltagen vaddering i grenen. Ja för tänk så sadeln annars skulle skava. Usch det är inget man vill råka ut för.
Nu när snön smält undan och skidorna lagts på hyllan så längtar man ju istället över att få ta ut cykeln och åka mil efter mil av landsväg.
Dock så saknar jag stänkskärmar, så jag var mer än lite lerig när jag kommit hem efter turen.
Det blev till att genast fly in i duschen och spola av sig. Nu väntar en tid i köket innan det är dags att åka till jobbet, här ska lagas mat åt en hungrig kille.
Må väl
På återseende
Måndag och ...
Måndag och ny vecka.
Vaknar efter nio timmars sömn och river runt i köksskåpen efter kastruller och lagar havregrynsgröt. Läser tidningen medan kaffet puttrar lugnt för sig själv i bryggaren borta på köksbänken.
Efter frukosten kavlar jag omsorgsfullt upp ärmarna och tar i tu med disken, nå det är inte så värst farligt idag, några kastruller att få ordning på bara.
Allt medan skummet yr och metallen skiner ikapp med den ljusnande dagen så hörs pet shop boys ur stereon.
Suburbia.
Jag ligger i sängen och läser Proust, ordrikt och hänförande.
Drömmer mig bort och tycks inte medveten om tid och rum.
Jag ska nog ägna resten av dagen åt läsning, jag är ur stånd att ta mig för något annat. Ikväll ska jag arbeta och det kan vara skönt att då ha fått ägna dagen åt något vackert och verklighetsflyende
Jag funderar återigen på att läsa till bibliotekarie, jag tror att de skulle passa mig som handen i handsken. Jag som är vardagen personifierad kräver ju inte direkt en glamorös tillvaro.
Men att få ägna så mycket tid åt böcker och det skrivna ordet vore ju sannerligen något ack så trevligt.
Tiden går fort.
Nu inser jag att det nog är tid att laga lunch om inte allt ska komma att bli huller om buller.
Må väl.
Natt
Att släppa någon nära inpå livet blir svårt.
Vi inleder en försöksperiod.
vi väntar med spänning.
Godnatt.
Tonårsdikt
Den undran som upptar ibland hela mitt medvetande.
Vari bottnar det?
Vari ligger er avsikt?
Ni är månne endast en skapelse av mitt sinnes desperata tvivel.
En hägring utan verklig existens.
Det är lördag ochdet firar vi med en stor kopp kaffe
Tanken med dagens fakta var riktigt bra, tycker jag själv, problemet är bara att jag redan efter första dagen helt glömt av det.
Men nåväl, dagens fakta återkommer, men först sedan jag gjort en intern lista med faktanotiser, det kommer ju att underlätta vid publicering för min del. Jag är så tankspridd och då är det svårt att hålla reda på saker och ting.
Just nu, för er som vill veta, lyssnar jag på pet shop boys och dricker kaffe. Lite senare ska jag åka och träna.
Förresten vem gillar Mona Sahlin?
Inte ens hennes eget parti verkar vara särskilt omfamnande längre.
Jag är ledsen
En nioårig brasiliansk flickas abort har nu nått den romersk-katolska kyrkans centrum. En kardinal i Vatikanen försvarar kyrkans bannlysning av flickans mor och läkarna som beslutade om aborten.
Den nioåriga flickan blev efter att ha våldtagits av sin styvfar gravid med tvillingar. Läkarna bedömde att den späda flickkroppen inte skulle klara av att bära de bägge fostren och beslutade om abort. Flickans mor gav sitt godkännande, och ingreppet genomfördes i onsdags.
Styvfadern som våldtog flickan har fått kyrkans förlåtelse och riskerar inte bannlysning."
Så här kommenterar kardinal Battista Re historien:
"Det är ett sorgligt fall, men det verkliga problemet är att tvillingarna var två oskyldiga personer som hade rätt att leva och inte kunde elimineras."
Ibland förstår jag inte hur världen fungerar.
Ibland förstår jag inte hur det är möjligt.
När religion tar sig ett sådant här uttryck har den förlorart all min förståelse.
Jag kom i kontalt med historien när jag läste Jonas Gardells blogg tidigare idag, och blev oerhört upprörd.
Det är bra att vi har en levande abortdebatt här i sverige, det behövs verkligen.
Nyhet
Jag tänkte mig att komma att kalla den för "dagens fakta", ja det låter väl spännande.
Tanken är att presentera en kul historisk fakta varje dag, och du, tacka mig för det nästa gång du är på en fest där du ingen känner och behöver en icebreaker. Eller bara vill ge sken av att vara beläst och en aning smart.
Som sagt, dagens fakta är egentligen tänkt att på allvar starta imorgon, men jag är på gott humör så jag ger er en smygpremiär redan nu ikväll.
Håll till godo!
DAGENS FAKTA
Vi börjar med ett dråpligt citat av den Franske modeskaparen Coco Chanel som under det andra världskriget hade en relation med en Tysk naziofficer.
När detta blev känt haglade förstås kritiken över Chanel, som dock inte hyste någon ånger utan kommenterade historien så här:
"Mitt hjärta är franskt, men min fitta är internationell!"
Tanter och vinterkräksjuka, en hårfin skillnad
Men sa hon "tack unge man att ni besparade mina stackars knän den påfrestning en skumpig bussfärd skulle innebära, tack för all del"?
Nej tanten, ja nu kallar jag henne tant och inte längre sparvlik äldre dam, det var innan,det här mina vänner är efter att hon avslöjat sin karaktär. Hon sa inte tack, hon såg inte ens på mig som nu fick stå och trängas med övriga passagerare, denna gungande smittohärd av senvinterförkyningar.
Jag tycker att man kan visa någon grad av artighet gentemot sina medmänniskor. Särskilt som många äldre människor verkligen förväntar sig att själva bli bemötta med en gudomlig respekt, väntar sig att vi ska kyssa deras bensköra fötter och passa upp på dem utan motprestation.
Tanter, till er har jag bara en sak att säga, kyss min ungdomliga stjärt innan ni väntar er samma behandling tillbaka!
Tack för mig, på återseende.
sömnlösa nätter
En lysande idé
Jag skulle vilja ordna en hyllningskväll till the smiths och morrissey på någon av stadens uteställen. I all hast sätta ihop en trevligt coverband som får repetera in låtskatten de represtenterar samt sätta ihop en spellista med 80-talets finest, jag talar om pet shop boys, new order och så vidare.
Håller någon med om att det är en lysande idé?
Dagens
Dagens
Fredagsbetraktelser
Men inte idag.
Man har från lokalpolitiskt håll bestämt sig för att låta matcherna spelas utan publik. Dels för att man ej kommer kunna garantera säkerheten för idrottsmännen, men även, och detta är man inte lika tydlig med att säga, att bedriva en kulturell och idrottslig bojkott av staten Israel.
Det är beklagligt att behandla enskilda idrottsmän på det här sättet, att de får lov att ta konsekvenserna för den politik deras regering för. En politik de kanske inte alls sympatiserar med. Att vissa uttryckligen vill rikta handgripligt våld mot dessa människor, är bara djupt beklagligt.
Men från vänsterhåll riktas alltid en ensidig kritik mot Israels agerande medans man nästintill rättfärdigar de angrepp, den terrorism som Palestinska grupper utför på Israeliska områden riktade mot Israeliska civila.
Jag sympatiserar inte med Israels politik på något vis, men att på detta sätt agera mot enskilda idrottsmän är inget som gör situationen något bättre.
Det var onsdag
Däremot saknar jag inte att behöva komma överens med övriga medlemmar i ett band, nej det slipper jag helst. Även om det är ack så roligt när man rider på en kreativ våg.
Värdelöst inlägg för dagen, men något ska man förstås ha sagt. Mer eller mindre.
Det här är alltså att blogga.
På återseende
Nu är måttet rågat
Äktenskapsmäklerskor världen över lyssna till min klagan, dessa bekymrade ord, detta oroväckande mummel.
Hitta åt mig en kvinna, som i sinom tid skola älska mig så som jag älskar kärlekens ideal.
herregud tänk så enkelt det varit för mig att hitta sällskap på 1870-talet, jag hade lätt gått hem hos damerna där, oh my god vad jag hade fått kyssa händer!
Om det mot förmodan finns några äktenskapsmäklerskor, åtminstonde någon smutsig kopplerska, ja se så arbeta för mig!
