Åter igen
Vinter 09
När jag ser ut över samtiden ser jag en värld avteckna sig i en sinnelig och materialistisk gråskala, fjärran från den blåögda verklighet jag som barn upplevde. Men ju äldre vi blir, ju mer hinner verkligheten ikapp oss och det enkla som en gång var, visar sig vara allt mer mångfasseterat än barnet i oss aldrig kunnat föreställa sig.
Tanken att återigen ge liv åt min blogg, jag vill minna mig att detta är ett tredje återupplivningsförsök, uppkom alldeles nyligen. Kanske vore det inte så dumt att i en viss offentlighet få vädra sina tankar om en allt mer skruvad samtid.
Så håll i hatten och dra åt säkerhetsbältet sverige, Alexander Haettman är inte i alla lägen barmhärtig.
På återseende hälsar jag er eventuella läsare.
När jag ser ut över samtiden ser jag en värld avteckna sig i en sinnelig och materialistisk gråskala, fjärran från den blåögda verklighet jag som barn upplevde. Men ju äldre vi blir, ju mer hinner verkligheten ikapp oss och det enkla som en gång var, visar sig vara allt mer mångfasseterat än barnet i oss aldrig kunnat föreställa sig.
Tanken att återigen ge liv åt min blogg, jag vill minna mig att detta är ett tredje återupplivningsförsök, uppkom alldeles nyligen. Kanske vore det inte så dumt att i en viss offentlighet få vädra sina tankar om en allt mer skruvad samtid.
Så håll i hatten och dra åt säkerhetsbältet sverige, Alexander Haettman är inte i alla lägen barmhärtig.
På återseende hälsar jag er eventuella läsare.
Kommentarer
Trackback
